StartsidaArtiklarNyheterBli medlemKontakta oss
Läs de senaste krönikorna från våra duktiga haroskribenter

Madeleine Wallin
Viktoria Klint
Leif Stille
Karin Yngman

Gästkrönikör:
Katarina Lindve
Michael Cronier
Medlemmar i Haro skriver nu en blogg tillsammans, och kommenterar aktuella händelser och artiklar.
Läs bloggen!
...för och emot Vårdnadsbidraget!

För, Haro´s Jonas Himmelstrand

För, Kristdemokraterna

Emot, Arbetarrörelsens Tankesmedja

Emot, Socialdemokraterna
Här är det tänkt att vi publicerar alla de insändare och artiklar som refuserats av media. Dessa texter ska handla om Haros frågor samt vara undertecknade med namn. Klicka här för att skicka in era alster!




Vårdnadsbidraget är ett första litet steg mot framtiden
Jonas Himmelstrand Läs den refuserade artikeln




Kvinnors hälsa

Vi önskar att vi kunde säga att kvinnor är hälsosamma och lyckliga i Sverige idag, men så är det tyvärr inte. Vi får konstant höra att vi kan ha allt, familj, karriär och helst på samma gång. De senaste trettio åren har vi verkligen försökt. Varför mår vi då så dåligt? Starka känslor av otillräcklighet och skuld samtalas det så ofta om.
Vad än kvinnor väljer att göra så går hon ut som forlorare. En undersökning om hur kvinnors handlingar uppfattas har gjorts i USA. Om en kvinna väljer att stanna hemma lite längre med sitt barn ses de som varma men något inkompetenta. Väljer hon att tidigt gå tillbaka till arbetslivet efter hon fått barn så ses hon som kompetent men som något kall.
Män å andra sidan ses som hjältar om de tar ut föräldraledighet som sträcker sig mer an två månader och även om de börjar arbeta tidigt blir de inte ifrågasatta på samma sätt som kvinnor.
Effekten av att bli förälder är bara positiv för fäder oavsett vilket val de gör.
I Sverige är lösningen på detta problem att så snabbt som möjligt få ut mamman i arbetslivet för att minimera de negativa konsekvenserna av att få barn.
Detta är att behandla symptom på det verkliga problemet som är att kvinnors val inte värderas och respekteras.

I de flesta utvecklade länder så löper kvinnor större risk att få psykosomatiska sjukdomar. Kvinnor äter dubbelt så mycket antidepressiva mediciner som män.
Varför?
Kan det vara så att hur hon än väljer måste hon alltid försvara sitt val, både för sig själv och för andra.
Efter att vi har spenderat en vecka pa CSW’s 51:a kvinnokonferens i FN, har vi fått höra att detta sträcker sig över flera kulturer. Kvinnor är ofta kvinnors värsta fiender, villiga att kritisera varandra. Vi måste visa en större respekt för varandras olika val av livsstil och arbeta tillsammans för vår nästkommande generation.

Haromammorna;

Therese Murphy
Madeleine Wallin
Majvor Sintorn
Jannice Jansson

(publicerat 23/10 - 07)




GE OSS MER FÖRÄLDRATID

Den senaste debatten om skolan där ständiga syndabockar och pajkastare utses är beklämmande. Huruvida skolan får resurser eller inte för att undvika bråk och stök är naturligtvis en viktig fråga men huvudfrågan måste väl ändå vara VARFÖR barn och unga har det så svårt idag?!
Det första och mest betydelsefulla är inte skolan (den kommer ju först i 6-7 årsåldern) utan FÖRÄLDRARNA!
Endast föräldrarna kan ge sina barn den sanna kärlek de behöver som grund för att bli så starka att de inte råkar i bråk.
Pedagoger gör ett fantastiskt just pedagogiskt jobb men kan aldrig ersätta föräldrakärleken. Den kan inte professionaliseras. Barn har inte gagn av kärlek på distans. Därför måste samhället lämna tillbaka den föräldratid det stulit då kravet på två förvärvsarbetande föräldrar infördes. Barn behöver inte BNP, tillväxt, arbetsmarknad, jämställdhet, skatteintäkter, karriär. De behöver sina föräldrars närvaro, tid och kärlek. Och föräldrarna behöver erkänsla, lugn och ro, förtroende och stöd att klara den viktiga uppgift det är att fostra och älska sina barn. (Även efter ettårsdagen…) Mycket av den stress, oro och olycka vi ser i skolorna bottnar i detta. Kan inte samhället inse det går det mot sin framtida sociala kollaps!

Ida Lewald, Haro Östergötland

(publicerad 18/11 - 07)




Spisen

Aldrig förr har spisen och köket i svenska hem varit så påkostade som nu och aldrig förr har de varit så lite använda.

Varför köper folk en ny spis för tusentals kronor när de ändå mest värmer snabbpizza i sin gamla micro?

Är det kanske så att spisen blivit en statussymbol, inte för att visa hur mycket pengar man har utan för att kunna skryta med hur mycket fritid man lägger ner och hur duktig man är på att kombinera arbetsliv och hemmaliv.

Man kallar matlagning för hobby för att övertyga sig om att inte fastna i den förhatliga kvinnofällan.
Man bänkar sig framför ”mat-Tina” för att vara säker på att maten förknippas med fritiden och inte med ett nödvändigt livsvillkor. Då vore det ju tvång att laga mat och man vore säkert förtryckt av sin man …..eller nån annan man…

Eller har man ändå en längtan efter bullmamman fast man döljer den genom ett trendig spis och en fulltecknad agenda.
För en sån längtan är inte politiskt korrekt.

Göran persson lär ha uttalat att ett av hans bästa barndomsminnen är när han kom hem till mamma efter skolan och det doftade nybakade bullar.

Borde inte också framtidens vuxna få ha sådana minnen? Idag ser man det som en fälla för kvinnor att ha bullar i ugnen (i dubbel bemärkelse…) Men har någon sagt att barnen farit illa av att komma hem till ett bulldoftande kök? Nej, men barnen omfattas å andra sidan inte av jämställdhetsdebatten…idag heller.

Men varför är det så svårt att bejaka det mänskliga och naturliga. Varför får man inte tycka om att stå vid spisen och laga mat till mannen och barnen. Varför anses detta vara en fälla eller ett tvångsskap? Nu! 2007?

Förr, då kan man förstå att det kändes motigt med hemarbete då man bykade för hand, sydde för hand, dammade för hand eldade spisen för hand, mjölkade för hand och födde alla barnen i kökssoffan….men nu!?

Det är inte önskvärt att känna sig behövd i hemmet men på arbetsplatsen är det viktigt att känna sig behövd och uppskattad!?

Jag längtar efter en tid då alla, särskilt kvinnor, erkänner att könens olikheter är av största betydelse för artens fortlevnad och människans välbefinnande. Mänskligheten blir inte bättre, mer civiliserad, lyckligare eller modernare för att alla lever ett traditionellt manligt liv! De kvinnliga egenskaperna är halva mänsklighetens kompetens! Varför hånler folk åt begrepp som ”vän”, ”moderlig”, ”ljuv”, ”huld”, ”omhändertagande”, ”mjuk”, etc, när vi vet att det är egenskaper som alla behöver?

Man kan bli sjuk av längtan om den är alltför stark och aldrig tillfredsställs. Vårt västerländska samhälle lider av svår brist på och längtan efter sin kvinnlighet och måste ge dessa egenskaper lika stort utrymme, erkännande och värde som sin manlighet, annars går den manliga vågskålen i golvet med en krasch!
….För att inte tala om barnen….!!! Nej, kvinna, ryck upp dig! Att bli som en man är inte kvinnlig frigörelse utan kvinnlig förnekelse! Var stolt över din ljuva moderlighet, inte bara ditt barns första levnadsår utan tills du lägger dig i graven!

Ida Lewald, Haro Östergötland

(publicerad 18/11 - 07)



Vill du bli medlem i haro eller kanske bara prenumerera på vår tidning?
Läs här om både nya och gamla böcker som berör föräldraskapet, familjelivet och samhällsdebatten!
Nu kan du sponsra Haro när du handlar på nätet!

Haros egen shoppinggalleria!