Nyheter på haro.se

"De senaste 30 årens familjepolitik har resulterat i otrygga barn, stressade vuxna och ett sämre föräldraskap. Eftersom barns trygghet är ett starkt socialt arv är vi dessutom inne i en negativ spiral.

Våra barn behöver mer tid med sina föräldrar – och de flesta föräldrar behöver mer tid med sina barn. Det kräver en ny syn på familjen. Det kräver politiska åtgärder."

Jonas avslutar med att hänvisa till två profiler vars forskning han nämnt i föredraget, förskoleforskaren Prof. Jay Belsky och psykologen Dr. Gordon Neufeld som besöker Sverige och den 3:e juni och håller föredrag i ett seminarium av Riksorganisationen Haro den 3 juni 2009 i Stockholm, se www.haro.se. Gordon Neufeld ger även ett seminarium för lärare den 4 juni, se www.strategier.se.

Jonas Himmelstrands föredrag och dess referenslitteratur finns att läsa på Svenska och Engelska.

(källa www.thc.se)

"I Vasa kommer man att börja informera småbarnsföräldrar om alternativa vårdformer. Det gäller föräldrar som har barn i dagvård medan de själva är hemma med ett yngre barn.

- Vi ska bli bättre på att prata med föräldrarna om alternativa vårdformer för barn vars föräldrar är hemma, säger Lillemor Gammelgård, direktör för Småbarnsfostran i Vasa.

Alternativa vårdformer kan vara öppen dagvård, klubbverksamhet och lekparksverksamhet. Orsaken är att man vill befrämja barnets välmående samt emotionella och sociala utveckling genom att låta dem vara hemma tillsammans med familjen. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att dagisbesöken uteblir helt och hållet, men tiden hemma skulle ökas.

Gammelgård säger dock att situationen varierar från fall till fall.

- Det finns så många föräldrar och så många olika situationer. Vi har familjer där barnen måste få vara i dagis, och då är det självklart att barnet ska få vara i dagis, säger Gammelgård.

Daghemsföreståndare Gun Väkeväinen på Hustavsborgs daghem menar att förslaget är bra.

- Jag tycker att det bra att de större syskonen får vara hemma, säger Väkeväinen som menar att syskonkärlek uppstår då barnen får vara tillsammans. "

Källa:Yle Nyheter Här är sidan!

"Även barn behöver vara lediga

Barnkonventionen är ett viktigt arbetsverktyg i arbetet för barnens bästa. Det är rimligt att eftersträva att barn inte ska behöva tillbringa mer än 40 timmar per vecka i förskolan. På samma sätt bör alla kommuner arbeta efter principen om alla barns rätt till fem veckors semester från förskolan." Läs mer här!

Idag går 85 % av alla 1–5 åringar på förskolan och någon ordentlig utvärdering av denna stora sociala förändring har aldrig skett. Det finns bara några mindre studier från 80-talet.

Trots sin stolta forskartradition har Sverige hittills inte gjort någon uppföljande studie på denna dramatiska förändring av barns tidiga liv. Frågor som behöver svar är: Hur påverkas barns utveckling av olika omsorgsformer? Finns några skillnader mellan förskola, dagmamma och hemmet – vid olika åldrar. Hur påverkar gruppstorlekar och personaltäthet på förskolan? Kan man se en påverkan av den tidiga omsorgen upp i åldrarna? Finns ett samband mellan den nuvarande familjepolitiska modellen och den ökande psykiska ohälsan.

Denna empiriska kunskap behövs av minst tre skäl:

1) Vi måste få veta hur det är. Kunskap måste fram av tillräcklig kvalitet så att den kan accepteras av alla som deltar i debatten.

2) Föräldrar behöver kunskap, för att kunna avgöra vad som är rätt för dem och deras barn.

3) Förskolan behöver kunskapen för att kunna kvalitetssäkra sin verksamhet?

Med andledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vad ämnar statsrådet göra för att få till en bred forskning om förskolans verksamhet?

Interpellationen är planerad att debatteras 2008-11-21

" En viktig aspekt i förslaget saknas, nämligen barnets eget behov av förskola, säger Eva Ulveson, jurist på Skolverket. I kommuner som inför ett heltidssystem med vårdnadsbidrag blir konsekvensen att vissa barn inte får tillgång till förskolan. "Skolverkets hemsida, Pressmeddelande 22/1-08

Läs hela skolverkets yttrande över promemorian Vårdnadsbidrag, Familjepolitisk reform här.

Läs mer om JämO´s Yttrande över Vårdnadsbidrag Familjepolitisk reform

Läs mer på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida

Yttrande över promemoria om Jämställdhetsbonus

"- Det är glädjande att idag kunna presentera detaljerna i det kommunala vårdnadsbidraget. Vi vill ge föräldrar ökade möjligheter att välja den typ av barnomsorg som är lämplig för just deras barn, och därför ger vi kommunerna möjlighet att införa vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Det säger socialminister Göran Hägglund med anledning av att detaljerna i förslaget om vårdnadsbidrag i dag presenteras och skickas ut på remiss."

Läs mer; Socialdepartementet

"I Storbritannien har debatten om familjepolitiken har tagit fart sedan Labourregeringen lovat nya föräldramånader och flexiblare arbetstider för föräldrar. Men från den konservatriva oppositionen och olika debattörer tolkas reformerna som ett första steg mot den svenska modell där alla föräldrar förväntas lönearbeta och ha barnen på dagis.

Tidningen Daily Mail skriver om Sverige att "där har vänsterregeringar i 30 år tvingat fram jämställdhet genom att skicka kvinnor till arbete medan staten uppfostrar deras barn".

Den brittiska tidningen berättar dock för sina läsare att pendeln nu håller på att svänga i Sverige: "Många familjer har vaknat upp inför det faktum att systemet försätter det traditionella familjelivet i fara", skriver Daily Mail och hänvisat till ett svenskt föräldrauppror för valfrihet som startade häromåret.

Också i Tyskland sneglar politiker på dens venska familjepolitiska modellen. Hur framgångsrik är den - egentligen?

Debattörer, bland andra:

Therese Murphy

Sven Bremberg

Programledare: Lennart Persson "

Läs mer om sändningstider

"Kommunfullmäktige har enats om nästa års budget och där finns förslaget om ett införande av vårdnadsbidrag med.

– För oss kristdemokrater i Södertälje är det här en stor seger. Det kommer att betyda mycket inte minst inför valet 2010.

Efter flera veckors tuffa förhandlingar enades kommunens minoritetsregering, bestående av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet med den borgerliga alliansen och det lokala pensionärspartiet i frågan.

Vårdnadsbidragets motståndare, s och v, har ställt kravet att kommunens kostnader inte får öka när bidraget genomförs. Det ska vara kostnadsneutralt, annars vill man ha en förnyad diskussion. De båda vänsterpartierna vill också att vårdnadsbidraget utvärderas efter två år."

(Källa:Dagen)

Motionärerna refererar till Norge och skriver att det framförallt är kvinnor som valt det norska vårdnadsbidraget, ”kontantstötte” kallat. De säger att detta medför att ”lyfta ut kvinnor från arbetsmarknaden”. Detta synsätt förminskar de människor – i regel kvinnor – som gjort ett medvetet val att ta omsorg om sina barn i hemmet och därmed göra ett i högsta grad samhällsnyttigt arbete för en mycket låg ersättning. Motionärerna beskriver kvinnor närmast som viljelösa offer oförmögna att fatta egna beslut om sina egna liv.

Vi har mött många svenska hemmamammor som ännu bara får 0 kr i ersättning. Vi vet att dessa kvinnor är medvetna, kloka och stridbara. De har tagit ett medvetet beslut att stå upp för sin övertygelse i det svenska samhället med dess bedövande föreskole- och jämställdhetsretorik. Om det är svårt för dem att komma ut i arbetslivet när barnen vuxit upp så handlar detta i första hand om en dåligt fungerande arbetsmarknad. Om denna arbetsmarknad inte kan ta tillvara de erfarenheter och den mänskliga klokskap som dessa kvinnor har, då har vi ett samhälleligt problem av oöverskådliga mått. Då har vi dessutom ett synnerligen påtagligt jämställdhetsproblem.

Vi är övertygade om att även invandrarkvinnor är kloka och medvetna och kan fatta egna beslut. Dessa kvinnor kommer ofta från kulturer med en helt annan syn på barn och familj. Vilken rätt har vi svenskar att köra över deras övertygelse?

Vi har allvarliga problem när det gäller barn och familj, trots vår stora materiella välfärd. Svenska studier visar att vi har bland Västeuropas sjukaste kvinnor och en galopperande psykisk ohälsa hos våra unga, där svenska ungdomar har den största ökningen av psykisk ohälsa bland elva jämförbara länder, enligt en statlig utredning. Hur kan vi påstå att den svenska synen på barn och familj är bättre än den som invandrarfamiljerna kommer hit med?

Motionärerna hävdar vidare i motionen att integrationen skulle ta skada av vårdnadsbidraget. Återigen måste man fråga sig om Sverige, med sina uppenbara integrationsproblem, har så mycket att säga om detta. Söker man i den moderna anknytningspsykologin så hittar man snabbt belägg för ett helt annat synsätt. Den viktigaste personliga resursen för att kunna klara integration och andra stora förändringar i livet är en så kallad trygg anknytning. I sin okunskap om detta har Sverige, i sina integrationssträvanden, slagit sönder fungerande familjetraditioner från andra kulturer – precis de resurser med vilka dessa familjer skulle kunna ge sina barn och ungdomar en trygg anknytning och ett gott föräldrastöd under hela uppväxten. Modern anknytningsforskning visar snarast på vikten av att bevara varje uns av varje familjs goda anknytningstraditioner, så att föräldrarnas vuxna erfarenheter av god mänsklig samvaro kommer deras barn till del. I detta avseende kan samhället aldrig ersätta friska föräldrar, oavsett härstamning.

Motionärerna tycker att det blir besvärligt för mödrar att välja barnomsorg. De har inga höga tankar om mödrars förmågor och prioriteringar. För många kvinnor är beslutet om barnens omsorg synnerligen känsligt och existentiellt laddat – de skulle med glädje ta emot fler valalternativ. Särskilt om ett av dem vore det alternativ som framkommer i undersökning efter undersökning – att själv ta omsorg om dem mot en rimlig ersättning – barnomsorgspengen – plus pensionspoäng.

Svensk socialdemokrati har haft nära 70 år på sig att forma svensk familjepolitik. Det har resulterat i ökad stress, ökad sjukskrivning hos kvinnor och påtagligt försämrad psykisk hälsa hos barn och ungdomar. En viss självkritik och utvärdering, för att uttrycka sig försiktigt, vore på sin plats innan man kritiserar andras försök i en annan riktning.

I de kommunala förskolorna stod personalkostnaden för 74 procent av den totala kostnaden, samma andel som 2005. Lokalkostnaderna utgjorde knappt 14 procent, en i stort sett oförändrad nivå jämfört med året innan.

En del av kostnaden för förskola bekostas med föräldraavgifter. År 2006 täckte föräldraavgifterna 8 procent av den totala kostnaden, samma andel som året innan.

Du kan läsa mer om kostnader för förskolan i dokumentet "Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006" som finns i högermenyn

(källa: www.skolverket.se)

Ett femtiotal tonåringar samlas för att fira en födelsedag. Hela Sverige vet hur festen slutar; en 16-årig pojke misshandlas så svårt att han ett dygn senare avlider.

Händelsen är inte någon enskild företeelse. Vi på BRIS får ofta i våra kontakter med barn och unga höra berättelser om grova kränkningar, om unga förövare och våld. De barn som kontaktar BRIS berättar också ofta om de frånvarande vuxna. Många barn som ringer till Barnens Hjälptelefon eller som kontaktar BRIS-mejlen saknar helt vuxenkontakter i sitt liv. De berättar också hur mycket de längtar efter att någon vuxen ska se dem, bekräfta dem och fråga hur de mår.

Vi på BRIS vill att alla föräldrar och andra vuxna förstår hur viktiga de är för barn och unga.

- BRIS vill att alla barn ska vara garanterade att närvarande vuxna finns med i alla sammanhang där barn och unga vistas, det som vi kallar vuxengaranti. Därför uppmanar BRIS till ett upprop att ta ansvar, såväl vuxna som unga, säger BRIS generalsekreterare Göran Harnesk.

Uppropet kommer att sälja rockknappar där alla som bär dem kan visa att de tar ställning för ansvar och att de är beredda att vara närvarande vuxna för barn och unga. Uppropet har startat på initiativ av läraren Anne-Marie Körling.

- Alla vuxna bör ta sitt aktiva ansvar för unga människor i vårt samhälle. Det går inte att skjuta ansvaret ifrån sig, utan det är var och en av oss som äger det, säger Anne-Marie Körling.

BRIS kommer även att bjuda in andra ideella organisationer att medverka i uppropet för att kunna öka medvetenheten hos vuxna hur viktiga de är för barnen.

Intäkterna från försäljningen av knapparna kommer att delas ut till projekt som stödjer en ökad närvaro av vuxna i barns liv.

För mer information kontakta BRIS pressekreterare Cecilia Nauclér, 0701-60 88 30 eller initiativtagare Anne-Marie Körling 0703-669 150.

Rikorganisationen Haro för Valfrihet, Jämställdhet och Föräldraskap hälsar med stor tillfredsställelse möjligheten till ett vårdnadsbidrag från 1 juli 2008.

Detta är ett utmärkt första steg till en mer mänsklig, barnvänlig och demokratisk familjepolitik.

Detta är en första seger för alla de tiotusentals svenskar som i decennier skrivit insändare, argumenterat, demonstrerat för en felaktig familjepolitik som separerar föräldrar och barn vid tidig ålder till men för både barns och föräldrars hälsa.

Det föreslagna vårdnadsbidraget är dock ännu mycket lågt och dessutom begränsat till de första tre åren. Dessutom kommer bara de kommuner vars ledning vill, att införa detta vårdnadsbidrag. I Nacka och Uddevalla har kommuner hittat egna bättre och mer flexibla lösningar. Detta är alltså ingen slutgiltig seger med det är ett utmärkt första steg.

Finansminister Anders Borg meddelade i Almedalen att det kanske inte kommer finnas ekonomiskt utrymme för en valfrihetsreform som vårdnadsbidraget nu till årsskiftet som tidigare utlovats. Detta är lite underligt eftersom de tydligt klargjort att det är kommunerna själva som ska finansiera vårdnadsbidraget och att införandet är frivilligt.Läs mer här!

Ärade HARO-medlemmar,

Till att börja med vill jag tacka för inbjudan till Er riksstämma och samtidigt beklaga att jag inte har möjlighet att närvara. I rollen som socialminister tvingas jag ibland tacka nej också till sådant som jag anser vara viktigt och gärna skulle delta i.

Jag hade gärna velat närvara av den enkla anledningen att HARO som förening är engagerad i väldigt viktiga frågor. Familjepolitiken är viktig eftersom den berör barnen på ett direkt sätt. Barnen saknar rösträtt och ofta förmåga att göra sina röster hörda i den politiska debatten. Många gånger glöms deras behov, önskemål och rättigheter bort, något som vi vuxna inte gärna vill erkänna.

Varje barn behöver trygga vuxenrelationer, och relationer kräver tid. Min grundövertygelse är att familjen är den gemenskap där vår trygghet och känsla av sammanhang grundläggs, redan som barn. En modern familjepolitik måste utgå från detta. Men också ifrån att familjer är olika och har olika önskemål, förutsättningar och behov. En viktig uppgift för familjepolitiken är att medverka till att föräldrar får förutsättningar att hitta de former för barnomsorg, arbete och familjeliv som passar just dem och deras barn, i deras situation.

Efterfrågan på alternativ till de barnomsorgslösningar som erbjuds idag är stor. Jag är därför mycket glad och stolt över att vi ska ge kommunerna möjlighet att införa vårdnadsbidrag. Införandet av vårdnadsbidraget är efterlängtat. Undersökning efter undersökning visar att svenska familjer vill ha vårdnadsbidrag.

Vi vill skapa ett Sverige där familjens roll stärks och där föräldrar får mer tid och utrymme att vara med sina barn. Ekonomiskt utrymme i form av ett vårdnadsbidrag. Personligt utrymme i form av en mer flexibel föräldraförsäkring och ett effektivt stöd från samhället till barnfamiljerna. Ett Sverige där ingen ska behöva skämmas för att vilja ge sina barn mer av sin tid.

Med bästa hälsningar

Göran Hägglund

Socialminister

Ersättningen är CA 3500 kr PER barn + 1000 kr skattefritt.

Vi ger ersättning upp till att barnen fyller 6 år. Föräldern får inte bidrag utan lön i relation till antalet barn vilket ger pension mm.

Föräldern behöver inte starta eget företag utan blir anställd av en pedagogisk huvudman. Vår modell är med stor sannolikhet laglig och vi har ett rättsutlåtande på detta från Thomas Hallgren/KommunLex. Muntlig kontakt har även tagits med Lars Werner vid utbildningsdepartementet, expert på skollagen.

Denna modell innebär ingen självklar rättighet för föräldrar att uppbära ersättning (en viktig faktor då det finns föräldrar som är missbrukare eller kan inte ge sina barn svensk språklig utveckling). Men för en normal engagerad förälder är det inget problem. Föräldern blir inte isolerad utan får via den pedagogiska huvudmannen ett naturligt och positivt nätverk.

Många kommuner kräver att hälften av barnen ska vara utifrån men Uddevalla säger att det räcker med 1 barn men vi anger inte antalet timmar, så i praktiken räcker det att två mammor träffa en gång i veckan och ”byter” barn.

Denna modell har vi byggt upp och infört på 4 månader, det innebär att en kommun som VILL kan använda vårt material och införa det inom 2 månader. Tyvärr verkar många borgerliga kommuner dock föredra att skriva brev till regeringen istället för att göra det som är möjligt redan idag.

Mer info finns på

svt.se

www.bohuslänningen.se

Vi jobbar även med informationen på kommunens hemsida som än så länge är knapp. Jag lämnar gärna mer information till den som vill veta. Varför vänta på ett dåligt vårdnadsbidrag när det finns en Uddevallamodell.

Med vänlig hälsning

Hans Jonasson

Vice ordförande Barn och utbildningsnämnden

Läs Haros skrivelse till socialdepartementet

Den här rapporten belyser de yngsta barnens situation. Man har tittat närmare på förskolan, föräldrarelationer, utsatthet, hälsa och möjligheter att komma till tals.

Ladda ner rapporten gratis på Barnombudsmannens hemsida!

Text från budgetmotion:

10.3 Småbarnsföräldrar

10.3.1 Sänkt arbetstid för småbarnsföräldrar

Vi vill ge föräldrar större ekonomiska möjligheter att arbeta mindre medan barnen är små. Idag finns en laglig rätt för småbarnsföräldrar att minska sin arbetstid till 75procent. Det är bra och utnyttjas av en hel del föräldrar. Men många har inte råd. Vårt mål är att betydligt fler föräldrar än idag ska kunna välja att förkorta sin arbetstid medan barnen är små. Vårt förslag gäller föräldrar med barn upp till 3 år. De som arbetar 75 procent eller mindre ska få en ekonomisk ersättning för att täcka upp en del av den lägre inkomsten.

Den särskilda föräldraförsäkringen till stöd för kortare arbetstid ska vara en kompletterande del av den totala föräldraförsäkringen på samma sätt som till exempel den tillfälliga föräldrapenningen vid vård av sjukt barn. Den ska vara ett komplement till den allmänna

föräldraförsäkringen. Den allmänna föräldraförsäkringen ska kunna fortsätta att utnyttjas precis som idag, även med flexibelt uttag, parallellt med den föreslagna särskilda försäkringen. Den särskilda föräldraförsäkringen ska kunna utnyttjas från månaden efter det barnet fyllt 1 år till och med den månad det fyllt tre år. Båda föräldrarna ska kunna utnyttja försäkringen samtidigt, vilket ökar möjligheten för båda att gå ned i arbetstid. En viss flexibilitet bör kunna medges i uttag av arbetstid, t.ex. genomsnittsberäkning under en tremånadersperiod och ett begränsat mertidsarbete vid arbetstoppar.

Försäkringsbeloppet bör kunna utbetalas efter redovisning från den ansökande månads- eller kvartalsvis i efterskott. Försäkringsbeloppet för den som uppfyller villkoren föreslås vara 1500 kronor per månad. På samma sätt som föräldraförsäkringen och sociala försäkringsersättningar i övrigt ska beloppet beskattas. För den som bara betalar kommunalskatt blir därmed nettot omkring 1000 kronor i månaden, för den som betalar statlig skatt cirka 750 kronor i månaden.

Kostnaden för den föreslagna reformen är beroende av hur många som kommer att utnyttja den. Miljöpartiet räknar dock med en kostnad på 2 miljarder kronor för det fullt utbyggda systemet.

Mikaela Valtersson, ekonomiskpolitisk talesperson och riksdagsledamot från

Upplands Väsby, kan gärna förklara mer och nås på mobil 070-212 91 77.

Det finns flera positiva tendenser i lägesrapporten. Ängslan, oro eller ångest, huvudvärk, trötthet och sömnbesvär har minskat i befolkningen vilket sammantaget pekar på att det psykiska välbefinnandet har ökat. Dessutom kan man konstatera att arbetsorsakade besvär har minskat. Ökningen av övervikt och fetma ser ut att ha stannat av bland vuxna och möjligen också bland barn. Bland kvinnorna har andelen med övervikt minskat. Alkoholkonsumtionen ökar inte längre och har minskat bland skolungdomar. Även narkotikamissbruk har minskat bland skolungdomar och mönstrande. Rökningen har under lång tid haft en nedåtgående trend som fortsätter.

Negativa tecken finns också. Mest oroväckande är att unga kvinnor i åldrarna 15 till 24 år har fortsatt ogynnsam utveckling av sitt psykiska välbefinnande sedan mitten av 90-talet. De unga kvinnorna har under samma tidsperiod haft en ökande alkoholkonsumtion, alltmer vårdats för alkoholförgiftning och gjort självmordsförsök i ökande omfattning. De röker också fortfarande i stor utsträckning även om rökningen minskar även bland dem. De unga männen i samma ålder har delvis också haft en motsvarande negativ utveckling.

De sociala skillnaderna i hälsorisker, ohälsa och död är framträdande och har delvis ökat. Arbetare, lågutbildade, ensamstående män, ensamstående kvinnor med barn och utrikesfödda har genomgående sämre hälsa än övriga. Utrikesfödda är en grupp vars hälsoutveckling särskilt måste uppmärksammas, exempelvis är deras psykiska hälsa mycket sämre än övriga befolkningens. Ofta har de sociala skillnaderna ökat när en positiv trend har observerats, exempelvis minskad rökning så att andelen icke-rökare ökat snabbare bland tjänstemän än bland arbetare.

En viss polarisering av hälsan kan noteras. Trots en på det hela taget positiv trend kan man ofta notera en motsatt trend för en liten grupp. Exempelvis har alkoholkonsumtionen minskat totalt sett men inte andelen högkonsumenter. Andelarna med riskkonsumtion och så kallad intensivkonsumtion har ökat bland både vuxna och unga.

Kalla: (www.socialstyrelsen.se)

Barnfattigdomen i Sverige – årsrapport 2006 bygger på tillgänglig statistik från 2004 nedbruten för alla Sveriges kommuner. Den visar att 13,0 procent av Sveriges barn växer upp i en fattig familj, jämfört med 12,8 procent året innan. I absoluta tal innebär det att 5 000 fler barn definieras som fattiga.

– Det är framförallt två faktorer som ökar risken att växa upp i en fattig familj: att ha utländsk bakgrund eller att leva med en ensamstående förälder, säger Charlotte Petri Gornitzka, generalsekreterare för Rädda Barnen. Extra utsatta är barn där faktorerna sammanfaller. Bland barn med utländsk bakgrund, som lever med en förälder, lever vartannat barn i fattigdom.

Andelen barn i fattiga hushåll ökade i två tredjedelar av kommunerna 2004. Barnfattigdomen är störst i storstäderna. Skillnaderna mellan storstäderna som helhet och resten av landet har ökat sedan våra mätningar började. År 1991 var barnfattigdomen i storstäderna 6 procentenheter högre än i riket som helhet. Från 1997 och framåt har barnfattigdomen varit närmare 10 procentenheter högre i storstäderna.

– En kvarts miljon fattiga barn i ett rikt land som Sverige är allvarligt. Vi vet att fattigdom inte är något tillfälligt för många av dessa barn. För dem innebär knappheten ett utanförskap som kan få långvariga konsekvenser, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Rädda Barnens arbete med att följa utvecklingen av barns välfärd på kommunal nivå tar sitt avstamp i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Den säger att alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard och att staten ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter, ”till det yttersta av sina resurser”. Barns levnadsstandard handlar alltså inte enbart om materiell standard och fysisk utveckling, utan den ska också bidra till barnets hela utveckling. Vårt barnfattigdomsindex är sammansatt av två mått; barn som lever i familjer med socialbidrag eller med låg inkomststandard, enligt SCB:s definition.

Hur ser barnfattigdomen ut i din kommun? I Rädda Barnens databas finns uppgifter om andel fattiga barn i alla kommuner i Sverige. (källa: www.raddabarnen.se )

Rapporten som lämnas till regeringen idag omfattar skador till följd av olycksfall, avsiktligt självdestruktiv handling och skador till följd av övergrepp bland barn upp till 17 år.

En tredjedel av alla dödsfall bland barn under perioden 1999–2003 berodde på skador och förgiftningar. Det innebär närmare 100 barn varje år. Olycksfall var orsaken i drygt 70 procent av dödsfallen. Bland dessa dominerade transportolyckor stort med närmare två tredjedelar. Näst vanligast var drunkning. Cirka 20 barn per år avled genom avsiktlig självdestruktiv handling. Cirka sex barn per år dödades av en annan person.

En femtedel av alla barn som vårdades i den slutna vården på sjukhus 2001–2005 gjorde det till följd av en skada eller förgiftning, cirka 21 000 barn per år. 18 000 av dem hade skadats genom olycksfall. Mer än hälften av barnen hade varit med om en fallolycka. Små barn föll ofta från en högre höjd, t ex. lekredskap och möbler, medan de äldre barnens fall ofta inträffade genom kollision med ett annat barn under lek eller idrott. Transportolyckor svarade för en femtedel av alla olycksfall.

– Antalet barn som vårdats på sjukhus för skada och förgiftning har ökat något sedan slutet av 1990-talet. Detta är anmärkningsvärt då inskrivningsfrekvensen och antalet vårdplatser generellt sett minskat i den slutna vården, säger Anders Tennlind, utredare vid Socialstyrelsens epidemiologiska centrum.

Drygt 1 000 barn per år vårdades till följd av avsiktligt självdestruktiv handling. Tre fjärdedelar av dem var flickor. För avsiktlig självdestruktiv handling, vanligtvis med läkemedel, har trenden varit stigande för flickor sedan slutet av 1990-talet. För pojkar ses inte samma uppgång.

De flesta barn som söker vård vid sjukhus för en skada behandlas i den öppna vården – cirka 185 000 per år. Detta enligt Socialstyrelsens skaderapporteringssystem EHLASS som också visar att 60 000 barn årligen skadas i bostadsmiljö. Lika många skadas under idrottsutövning, ofta i samband med fotboll och hästsport, sporter som har många utövare. Drygt 30 000 barn per år skadades under skoltid, oftast på skolgården under rast och i gymnastiksalen. 7 000 barn skadades under den tid som barnomsorgen hade ansvaret. ( källa: www.socialstyrelsen.se )

UNICEF-rapporten ”Child Poverty in Perspective: An Overview of Child Well-Being in Rich Countries” mäter barns välmående utifrån sex faktorer:

materiellt välstånd

hälsa och säkerhet

utbildning

familje- och kompisrelationer

riskbeteenden

barn och ungas egna upplevelser av sin situation.

Totalt sätt placerar sig de nordiska länderna och Nederländerna i topp.

De nordiska länderna har högst materiell levnadsstandard, då mindre än fem procent av barnen lever i relativ fattigdom. Motsvarande siffra för USA och Storbritannien är över 15 procent.

Mobbning

När det gäller utbildning är resultatet inte lika samstämmigt för de nordiska länderna. Både Norge och Danmark hamnar långt ner i listan. Belgien och Kanada placerar sig bäst.

Studien tar också upp ämnen som bland annat mobbning, tid med föräldrar, alkohol- och drogvanor. (Källa www.unicef.se )

Vi kommer att ta del av de officiella mötena och rapportera regelbundet via hemsidan om våra upplevelser, kontakter och möten.

Huvudtemat för årets CSW-möte är "The elimination of all forms of discrimination and violence against the girl child". Läs mer

Vi ska anordna ett seminarium på en och en halv timme med temat "The importance of valuing womens caregiving work in the eliminaton of discrimination against women and the girl child" Mer info, pdf

Ett av motiven för att införa maxtaxan var att öka föräldrarnas arbetsutbud. IFAU har nu jämfört hur mycket föräldrarna jobbade 2001, året innan maxtaxan infördes, med 2003 då samtliga kommuner hade infört maxtaxa.

Resultatet av jämförelsen visade att maxtaxan inte gjort att fler föräldrar börjat arbeta i någon större utsträckning och den verkar inte heller haft särskilt stor effekt på antalet arbetade timmar.

IFAU drar slutsatsen att det kan bero på att barnomsorgen varit starkt subventionerad redan före reformen.

Annan forskning visar samtidigt att barnen inte fick längre förskoledagar efter maxtaxans införande.

Maxtaxans införande sänkte utgifterna för barnomsorgen avsevärt för de flesta hushåll, i genomsnitt med 1.300 kronor i månaden. (källa:Dina Pengar.se)

Under 2006 hade BRIS 21 273 stödjande kontakter med barn och ungdomar. Det är en ökning med 11 procent jämfört med förra året. Framförallt ökar kontakterna kring den psykiska ohälsan - en ökning med 20 procent. Samtidigt är familjekonflikter den enskilt största anledningen till att kontakta BRIS.

BRIS-rapportens utgångspunkt är den omfattande dokumentationen av samtal och mejl till BRIS. I förra årets material har tre teman utkristalliserats och tydliggjorts. Årets BRIS-rapport fokuserar på dessa teman som på olika sätt varit framträdande i kontakterna med barn och ungdomar under 2006.

Det första temat är de barn som lever med upplevelser av misshandel, övergrepp eller mobbning. Gemensamt för dessa kontakter är den utsatthet som uppstår för dessa barn som sviks av de vuxna som de är mest beroende av. Det andra temat rör den psykiska ohälsan bland framför allt unga flickor som beskriver symptom på ångest och depression - t ex självskadebeteende och ätstörningar. Det tredje temat är barns sorg som kommer till uttryck inte bara när någon dött, utan även vid förluster som t ex flytt eller skilsmässor.

- Vi är mycket oroade över att mejlen från tonårstjejer som mår psykiskt dåligt fortsätter att öka så kraftigt. De beskriver en vuxenvärld som inte ser dem och som inte fångar upp deras signaler. Alla vuxna har ett ansvar att bekräfta och stödja barn i sin omgivning. Det enskilda vuxenansvaret är större än vad man kanske tror, säger Göran Harnesk, BRIS generalsekreterare.

Numera är det nästan lika vanligt att mejla till BRIS som att ringa till Barnens Hjälptelefon och aktiviteten på Diskussionsforum på BRIS hemsida ökar för varje år. Under förra året publicerades 14 900 inlägg i olika teman - en ökning med 60 procent jämfört med 2005.

- BRIS finns till för de barn och ungdomar som har ett behov av att ringa eller skriva till en vuxen. Vi måste vara lyhörda för att barn i allt större utsträckning väljer att kommunicera digitalt. BRIS största utmaning inför de kommande åren är att bli ännu mer tillgängliga på barnens arenor, säger Ingela Thalén, BRIS förbundsordförande.

Idag klockan 10.00 hålls en pressträff på Nordic Light Hotel, Vasaplan, Stockholm, där rapporten presenteras utförligare. Rapporten kan laddas ner på www.bris.se

För mer information: Göran Harnesk, BRIS generalsekreterare: 0707-28 80 88 eller Lovisa Ågren, BRIS pressekreterare: 0736-40 05 23