          |
|
|
Medlemmar i Haro skriver nu en blogg tillsammans, och kommenterar aktuella händelser och artiklar.
Läs bloggen!
|
|
|
 |
    |
|
|
...för och emot Vårdnadsbidraget!
För, Haro´s Jonas Himmelstrand
För, Kristdemokraterna
Emot, Arbetarrörelsens Tankesmedja
Emot, Socialdemokraterna |
|
|
|
|
       |
|
|
Vårdnadsbidraget är ett första litet steg mot framtiden
Veronica Palm och Gunn Karin Gjul skriver en kritisk artikel om vårdnadsbidraget i Aftonbladet den 18/3 2008. Resonemanget i artikeln blir dock fel eftersom kunskap om små barns utveckling saknas.
Vårdnadsbidraget påstås motverka jämställdheten. Men vårdnadsbidraget handlar inte om jämställdhet, utan om ett större värde – barnen. När vi sörjt för barnens behov, då först kan vi diskutera vuxnas behov av jämställdhet. Alla små barn mår inte bra på förskolan. Detta vet vi från de senaste årens forskning vilket jag beskrivit utförligt om i artikeln ”Förskolan, forskningen och sanningen”.
Vårdnadsbidraget påstås vara ett avsteg från arbetslinjen. Nej, vårdnadsbidraget är faktiskt en förstärkning av arbetslinjen. Omsorgen av små barn är varje samhälles viktigaste arbete, oavsett i vems regi. Idag vet vi dessutom att omsorg av en engagerad hemmaförälder är den bästa omsorg ett litet barn kan få. Hemmaföräldrar skapar minst lika goda framtida skattebetalare som förskolan. Varför inte erkänna detta arbete och betala för det?
Vårdnadsbidraget påstås försämra den kommunala barnomsorgen.
Förskolan är en väldigt dyrbar omsorgsform som trots detta inte håller måttet för alla små barn. Det är möjligt, men inte alls säkert, att mer pengar behövs. Varje förälder som avstår från förskola till förmån för vårdnadsbidrag sparar pengar eftersom vårdnadsbidraget är billigare än en plats på förskolan. Förskolan garanterar inte fler skatteintäkter som en del påstår. Det skapas inte per automatik ett jobb för varje förälder som sätter sitt barn på förskola.
Vårdnadsbidraget påstås vara dåligt för integrationen.
Vore Sverige världsmästare på integration skulle det kanske vara ett argument. Men det är vi inte. Man kan lika gärna säga att vårdnadsbidraget förstärker integrationen genom att ge tryggare invandrarbarn med en bättre föräldraanknytning. Det finns mycket kunskap som talar för detta. Inget är viktigare för förmågan till förändring och integration än inre trygghet, god självkänsla och en stark identitet, något som bäst fås genom en god föräldraanknytning. En mycket bättre väg att gå för såväl språkutveckling, integration och anknytning, är öppna förskolor.
Vårdnadsbidraget påstås leda till färre jobb. Tvärtom, vårdnadsbidraget leder till att fler viktiga jobb blir ordentligt utförda. Debattörerna säger att vårdnadsbidraget har lett till att 11000 jobb försvunnit i Norge. Vilka jobb har försvunnit? Handlade dessa jobb om någon mer angelägen syssla än små barns trygga uppväxt under sina känsligaste år? Man kan lika gärna säga att norska barn förlorar 11000 hängivna föräldrar, under 40-50 timmar i veckan, när vårdnadsbidraget tas bort. Vilket jobb är viktigast?
Vårdnadsbidraget påstås försvaga kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Det är i så fall inte vårdnadsbidragets fel. Felet ligger i att moderskap ges noll värde i Sverige efter föräldraförsäkringens utgång – en mycket grov samhällsekonomisk felräkning. Om vi erkände värdet i hemmaförälderskapet och lät det vara en merit i meritförteckningen, samt hade en mer flexibel arbetsmarknad, då skulle många fler kvinnor få en god chans på arbetsmarknaden. Då kunde också en del karriärsugna män lockas att börja räkna på fördelarna med att vara hemma med barnen ett antal år. Inte heller är maximal löne- och karriärutveckling allas livsmål. Många hemmaföräldrar har hittat större värden i livet. Slutligen, så kan väl (s) komplettera vårdnadsbidraget med pensionspoäng, sådant är ju (s) bra på.
Vårdnadsbidraget påstås stänga ute människor. Nej, vad som stänger ute människor är den intoleranta svenska (s)tatsapparaten som lägger sig i människors livsval. Svenska folket har sin uppfattning klar. I undersökning efter undersökning vill de ha ekonomiska möjligheter att vara hemma längre med barnen.
Som sagt, vi måste investera i framtiden
Barnen är vår viktigaste framtida resurs. Vi är ett rikt land och har råd att göra det bästa för våra barn. Vi ser hur den psykiska hälsan hos svenska barn och ungdomar har försämrats rejält de sista decennierna. En enad forskarvärld hävdar att de första åren i livet är helt centrala för den framtida fysiska och psykiska hälsan, för den sociala kompetensen, för livsglädjen och för förmågan att lära. Däremot finns ingen enighet om att just förskola skulle vara idealiskt för små barn, även om vi givetvis ska ha bästa möjliga förskolor för de föräldrar som väljer detta. Det är mer sannolikt att en hängiven hemmaförälder är det bästa ett litet barn kan få. Barnen vinner därför på någon form av hemomsorgsarvode, t.ex. ett vårdnadsbidrag, även om regeringens nuvarande förslag kunde vara bättre på många punkter.
Jonas Himmelstrand
författare till ”Att följa sitt hjärta – i jantelagens Sverige”.
|
|
|
 |
|
   |
|
|
Vill du bli medlem i haro eller kanske bara prenumerera på vår tidning? |
|
|
|
  |
|
|
Läs här om både nya och gamla böcker som berör föräldraskapet, familjelivet och samhällsdebatten! |
|
|
|
|
