          |
|
|
Medlemmar i Haro skriver nu en blogg tillsammans, och kommenterar aktuella händelser och artiklar.
Läs bloggen!
|
|
|
 |
    |
|
|
...för och emot Vårdnadsbidraget!
För, Haro´s Jonas Himmelstrand
För, Kristdemokraterna
Emot, Arbetarrörelsens Tankesmedja
Emot, Socialdemokraterna |
|
|
|
|
    |
|
|
En stat utan kvinnligt förankrade insikter håller dem som utför det hittills obetalda omsorgsarbetet och de traditionellt kvinnliga omsorgsyrkena på lågstatusnivå.
Kvinnorna utför två tredjedelar av arbetet i världen men får bara en tiondel av inkomsterna och äger bara en tiondel av världens samlade tillgångar. Kvinnor utför idag c:a 75% av det oavlönade arbetet i Sverige. (SCB 2000)
Bakgrund
Under historiens gång har kvinnan varit ofri i en trång kvinnoroll, låst till ansvaret för vården av barnen och hemmet. Jämställdhetsarbetet i Sverige har varit mycket framgångsrikt men delvis inneburit att kvinnan låsts fast i en ny roll, en traditionellt mer manlig livsform kombinerad med den största delen av familjens markservice och omsorgsarbete. Denna kombination har visat sig påverka kvinnors livskvalitet och hälsa negativt. Detta får inte fortgå.
När ska kvinnor bli fria från påtvingade roller, fria att välja hur de vill leva? När kommer allt det otroligt samhällsnyttiga arbete kvinnor utför att värderas och synliggöras?
Ett modernt jämställdhetsarbete borde utgå från vad individen vill och hur individen vill leva under olika livsperioder. Samhället borde ekonomiskt stödja dessa livsstilsval, inte styra dem.
Haro har FN-dokumentet Platform for Action som utgångspunkt för sitt jämställdhetsarbete.
Ett dokument som antogs vid kvinnokonferensen i Peking 1995 och vidareutvecklades vid en uppföljande konferens i New York 2000. Detta är ett mycket kraftfullt dokument som bör vara vägledande för allt jämställdhetsarbete. Paragraferna 29, 68, 89, 95, 165, 204 och 206 i Platform för Action är särskilt intressanta. Staterna förbinder sig där att genomföra s.k. satelliträkenskaper, alltså beräkningar över det obetalda arbetets värde. Ett arbete som framförallt kvinnor utför och som i mycket utgör grunden för det mänskliga samhällets existens. Detta arbete ska mätas och värderas så att det kan jämföras med t ex. BNP. Detta åtagande är av största vikt. Kvinnor utför två tredjedelar av allt arbete i världen men tjänar tio procent av inkomsterna. Detta får inte fortgå!
Haro vill även att det traditionellt kvinnliga arbetet uppvärderas och att man i samhällsutformandet måste utgå ifrån vad människor vill och hur de vill leva. När det traditionellt kvinnliga arbetet får ett monetärt värde blir det också intressantare för männen att dela det och därmed kan jämställdhet uppnås på detta område. Genom att värdera arbetet med hem och barn kommer det även att bli naturligt för män att utföra det. Haro anser att det är bra om könens repertoarer av sysslor vidgas men vill att samhället ska utformas utifrån vad de enskilda individerna önskar och bedömer sig behöva.
Det är tydligt att många kvinnor, trots ofördelaktiga villkor, fortsätter att välja det obetalda arbetet i hemmet. Många väljer att gå ner i arbetstid för att få mer tid tillsammans med barnen och ork över för det hemarbete som familjelivet kräver. En del avstår helt från lönearbete. Det går inte längre att blunda för detta faktum som gör så många kvinnor till förlorare i välfärdssamhället. Det har blivit de enskilda kvinnorna som får bära ansvaret och kostnaden för en kvinnokamp som vägrar att erkänna det kvinnligas betydelse och ge det dess rättmätiga värde.
På grund av bristen på samhällelig värdering av det obetalda arbetet så har många kvinnor idag för mycket arbete, för lite betalt eller inget betalt alls!
Demokratiskt dilemma
I opinionsundersökningar från början av 80-talet och framåt har det visat sig att majoriteten av Sveriges föräldrar vill vårda sina barn hemma längre än vad som är ekonomiskt möjligt idag. En Sifoundersökning i mars 2000 visade att 8 av 10 kvinnor vill ha 4 års föräldraledighet. Haro tycker det är viktigt att i jämställdhetsarbetet verka för en fråga som en majoritet av kvinnorna i Sverige tycker är viktig.
Vi ser ingen motsättning mellan det traditionella jämställdhetsarbetet i Sverige - rätten till arbete, barnomsorg och lika lön m.m. - och ett uppvärderande av det traditionellt sett oavlönade kvinnoarbetet.
Om Sverige skulle satsa på båda dessa jämställdhetsben skulle vi gå mycket snabbare fram mot verklig jämställdhet i samhället.
· Erkänn det nu obetalda omsorgsarbetet som en del av välfärden genom en satellitberäkning motsvarande BNP i enlighet med FN:s handlingsplan Platform for Action
· Barnen måste tas hänsyn till i jämställdhetsarbetet. FN:s Barnkonvention ska följas, se bl.a. artiklarna 2, 3, 5, och 18. Detta kräver att föräldrar ges möjlighet att sätta barnens behov främst.
§ Människoproduktionen - att åstadkomma en ny generation - är grunden för ett samhälles fortlevnad. Därför måste detta arbete budgeteras i nationalräkenskaperna. De som utför detta nödvändiga arbete ska ha ekonomisk ersättning och sociala förmåner, som motsvarar samhällsnyttan.
§ Det biologiska arbetet att bära, föda och amma barn, skall värderas som arbete och ges nödvändigt skydd och bistånd. Samhälleliga resurser måste därför avsättas för detta.
§ Omsorg och fostran av barn skall värderas som arbete, oavsett om det utförs inom medborgarnas privata sfär eller inom samhällets institutioner. Alla föräldrar, mödrar som fäder skall ha lika rätt till de resurser/skattemedel som avsätts för barnomsorgen för att fritt kunna välja hur de vill ordna sina barns omsorg.
Utdrag ur Mänskliga rättigheter - Konventionen om Barnets Rättigheter (understyrkningarna är Haros)
Artikel 2
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnet eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
Artikel 3
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolars, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
2. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.
Artikel 5
Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller, där så är tillämpligt, medlemmar av den utvidgade familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i denna konvention
Artikel 18
3. För att garantera och främja de rättigheter som anges i denna konvention skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och skall säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för vård av barn.
Artikel 31
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.
Utdrag ur Platform for Action sep. 1995
(understrykningarna är Haros)
Globala utgångspunkter
29. Kvinnor spelar en avgörande roll i familjen.
Familjen är samhällets grundläggande enhet och bör som sådan förstärkas. Den har rätt till att erhålla omfattande skydd och stöd. I olika kulturella, politiska och sociala system existerar olika slagsfamiljeformer. Familjemedlemmars rättigheter, möjligheter och ansvar måste respekteras. Kvinnor gör en stor insats för familjens välfärd och för samhällets utveckling, vilket fortfarande inte erkänns eller beaktas fullt ut. Den sociala vikten av havandeskap, mödraskap och föräldraroll i familjen och i uppfostran av barn ör erkännas. Barnuppfostran kräver delat ansvarstagande från föräldrar, kvinnor och män och samhället som helhet. Havandeskap, mödraskap, föräldraskap och kvinnors roll i avlande får inte utgöra grund för diskriminering och inte heller begränsa ett fullt deltagande av kvinnor i samhället. Erkännande bör också ges till den betydande roll som i många länder ofta kvinnor spelar ivårdandet av andra familjemedlemmar.
A. Kvinnor och fattigdom
Åtgärder som skall vidtas
68. Av nationella och internationella statistiska organisationer.
1) Samla data som delats upp efter kön och ålder om fattigdom och om alla aspekter av ekonomisk verksamhet och utveckla kvalitativa och kvantitativa statistiska mätare för att underlätta uppskattninen av den ekonomiska prestationen utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
2) B) Planera lämpliga statistiska sätt att erkänna och synliggöra den fulla omfattningen av kvinnors arbete samt alla deras bidrag till nationalekonomin, inklusive deras bidrag inom den oavlönade sektorn och inom hushållssektorn och undersöka förhållandet mellan kvinnors oavlönade arbete och frekvensen av fattigdom och deras utsatthet för denna.
C. Kvinnor och Hälsa
89. Kvinnor har rätt att åtnjuta det allra högsta tillstånd av fysiskt och mental hälsa. Att
åtnjuta denna rätt är absolut nödvändigt för deras liv och välfärd och för deras förmåga att delta i alla områden för offentligt och privat liv. Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mental och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaron av sjukdomar eller krämpor. Kvinnors hälsa omfattar deras känslomässiga, sociala och fysiska välbefinnande och bestäms av det sociala. Politiska och ekonomiska sammanhanget i deras liv, liksom av biologin. Hälsa och välbefinnande är dock utom räckhåll för de flesta kvinnor. Ett betydande hinder för kvinnor att nå den högsta möjliga hälsonivån är ojämlikhet, både mellan män och kvinnor och bland kvinnor i olika geografiska regioner, sociala klasser och ursprungsgrupper och etniska grupper. I nationella och internationella fora har kvinnor understrukit att jämställdhet, inklusive delat familjeansvar, utveckling och fred är nödvändiga villkor för att åtnjuta optimal hälsa under hela livet.
95. Med tanke på ovannämnda definition omfattar reproduktiva rättigheter vissa mänskliga rättigheter som redan erkänns i nationell lagstiftning, internationella dokument om mänskliga rättigheter och andra dokument som antagits i samförstånd. Dessa rättigheter vilar på erkännandet om alla pars och enskilda människors grundläggande rättighet att fritt och på ett ansvarsfullt sätt bestämma antalet barn, spridningen av födslar och tidpunkten för dem samt att bli informerade om och ha tillgång till sätten att göra så, liksom rätten till bästa möjliga hälsa i fråga om sexualitet och reproduktion. Den innefattar även deras rätt att fatta beslut om reproduktion utan diskriminering, tvång och våld, som den framställs i dokument om mänskliga rättigheter. Vid utövandet av denna rätt bör paren och de enskilda människorna ta hänsyn till behoven hos deras nu levande barn och hos de kommande samt till ansvaret gentemot samhället. Politik och program som stöds av regeringar och samfund inom området för reproduktiv hälsa, inklusive familjeplanering, bör ha som väsentligt mål att främja ett ansvarsfullt utövande av dessa rättigheter. De bör också gynna förbindelser av ömsesidig respekt och jämställdhet mellan könen och särskilt åt tonåringar ge den utbildning och de tjänster som krävs för att de skall lära sig att på ett positivt och ansvarsfullt sätt finna sig i sin sexualitet............
F. Kvinnor och Ekonomi
Åtgärder som ska vidtas:
165g Söka utveckla mer omfattande kunskaper om arbete och sysselsättning genom bland annat ansträngningar för att mäta och bättre förstå arten, vidden och fördelningen av oavlönat arbete, särskilt vård av anhöriga och oavlönat arbete i familjejordbruk och familjeföretag, och uppmuntra delning och spridning av information om studier och erfarenheter inom detta område, inklusive genom att utarbeta metoder för att uppskatta värdet därav i kvantitativa termer, för att möjlighet återspegla det i redogörelser som produceras separat från de nationella redogörelserna men som överensstämmer med dem.
H. Institutionella mekanismer för kvinnors befordran
Åtgärder som skall vidtas:
Av regeringar:
204b Regelbundet granska nationell politik, nationella program och projekt, liksom deras genomförande och därvid utvärdera effekterna av sysselsättnings- och inkomstpolitik för att kvinnorna skall ha direkt nytta av utvecklingen och att deras bidrag till denna, avlönat eller ej, tas med i sin helhet i politiken och i den ekonomiska planeringen.
Av nationella, regionala och internationella statistiktjänster och relevanta regeringsorgan och FN-organ, i samarbete med organisationer för forskning och dokumentation, i deras respektive ansvarsområde:
206f Förvärva mer detaljerad kunskap om alla former av arbete och anställning genom att:
i) Förbättra insamlingen av data om oavlönat arbete, t ex inom jordbruket, särskilt jordbruk som drivs för försörjning och annan verksamhet av produktion som inte säljs på marknaden och som redan omfattas FN:s system för national räkenskaper.
ii) Förbättra de mätmetoder som för närvarande underskattar kvinnors arbetslöshet och undersysselsättning på arbetsmarknaden.
iii) Utarbeta metoder inom lämpliga instanser för en kvantitativ uppskattning av värdet av det oavlönade arbete som ligger utanför nationalräkenskaperna, såsom att vårda anhöriga och laga mat, för att eventuellt kunna ta med det i satellit- eller andra officiella räkenskaper som upprättas separat från men överensstämmer med, i syfte att erkänna kvinnors ekonomiska bidrag och synliggöra den ojämlika fördelningen av avlönat och oavlönat arbete mellan kvinnor och män.
|
|
|
 |
|
     |
|
|
Vill du bli medlem i haro eller kanske bara prenumerera på vår tidning? |
|
|
|
  |
|
|
Läs här om både nya och gamla böcker som berör föräldraskapet, familjelivet och samhällsdebatten! |
|
|
|
|
