          |
|
|
Medlemmar i Haro skriver nu en blogg tillsammans, och kommenterar aktuella händelser och artiklar.
Läs bloggen!
|
|
|
 |
   |
|
|
Läs de senaste krönikorna från våra duktiga haroskribenter
Madeleine Wallin
Viktoria Klint
Leif Stille
Karin Yngman
Gästkrönikör:
Katarina Lindve
|
|
|
|
    |
|
|
...för och emot Vårdnadsbidraget!
För, Haro´s Jonas Himmelstrand
För, Kristdemokraterna
Emot, Arbetarrörelsens Tankesmedja
Emot, Socialdemokraterna |
|
|
|
|
         |
|
|
Haro deltar i FN:s årliga kvinnokonferens i New York februari 2011
Haro medverkar aktivt under CSW 55, FN:s årliga kvinnokonferens i New York,under februari 2011. Årets tema är “access and participation of women and girls in education, training, science and technology, including for the promotion of women’s equal access to full employment and decent work”.
Tillsammans med den europeiska paraplyorganisationen FEFAF, arrangerar Haro bland annat en workshop där mammors roll i överförning och inhämtning av kunskap är i fokus. Det är svårt att mäta värdet av den kunskap och vishet en mamma överför till sina barn. Lika svårt är det att nog uppskatta värdet av den livserfarenhet och självkännedom moderskapet ger.
Forskare och psykologer över hela världen har börjat uppmärksamma sambandet mellan en stark föräldraanknytning och förmågan till inlärning. Barn är som plantor – de behöver djupa rötter för att kunna växa och ta till sig näring. Anknytning är alltså nyckeln till utbildning och lärandeprocessen.
Svensk familjepolitik har tyvärr präglats av en förlegad mekanisk människosyn och okunnighet om barns emotionella behov. Statssubventionerad barnomsorg och stelbent arbetsmarknadspolitik har uppmuntrat tidiga separationer. Personalbrist och hög sjukfrånvaro inom förskolan har krävt ett högt pris som de små barnen fått betala. De yttersta konsekvenserna ser vi i dag i den svenska skolan med omotiverade barn och försämrade studieresultat samt den eskalerande psykiska ohälsan bland barn och unga.
Det är inte enbart barnen som växer genom närheten till en förälder. Även den vuxne utvecklas genom sitt föräldraskap. Föräldern tränar tålamod, empati, konflikthantering, organisationsförmåga , att kunna arbeta under press, människokunskap och en mängd andra egenskaper som är viktiga i näringsliv och ledande positioner i samhället. Föräldraskapet är en gedigen utbildning som gynnar samhället i form av både fostrandet av trygga samhällsborgare och en kapacitetshöjning när föräldern återgår till förvärvsarbetet.
Läs Jannice och Madeleines artikel på Newsmill 8 mars efter sitt besök i New York
|
|
|
 |
|
|
|
Rapport från CSW 54 FN New York 1-5 mars 2010
För fjärde gången åkte jag till CSW-mötet i FN i New York, den här gången ensam från Haro, men Áine Uí Ghiollagáin som tidigare var ordförande i FEFAF skulle också vara där och vi umgicks och arbetade tillsammans under veckan.
Måndag 1 mars
Började med frukost med Áine på hennes hotell, Beekman Tower, där hela den svenska delegationen också bodde. Sedan ställde vi oss i en lite längre kö än vanligt, strax före 8. Precis när vi ställt oss, kom Anne-Claire de Liedekerke som är ordförande i MMM Europa (World Movement of Mothers) och som även är en av deltagarna i Familyplatform. Ett otroligt sammanträffande! Vi följdes åt under resten av dagen och 13.30 var vi klara med årets köande, fick våra id-brickor och gick på lunch.
Áine var bjuden på Irländska delegationens mottagning och gick dit.
Jag och Anne-Claire gick på ett möte/seminarium i Church Center, som är en byggnad där de flesta seminarier, work-shops o.dyl. som anordnas av NGO’s (Non Governmental Organisations) äger rum. ”Gear Up” var titeln och handlade om den nya kvinnoavdelning som är på gång att bli bildas i FN.
Det var för många i lokalen och 20 personer var tvungna att gå därifrån, så jag valde att gå, men jag hann träffa och prata en stund med Kirsti Koltoff, som bland annat har varit ordförande i European Womens Lobby. (läs mer här; http://gear.groupsite.com/main/summary)
Hem så och ett snabbt ombyte till en mottagning hos ambassadör Anders Lidén. Träffade Anneli Enoksson, som ingick i politikergruppen från Sverige som representant för KD, och
hon blev så glad att se mig och vi pratade länge. Hon är verkligen ett stöd för oss och var mycket intresserad av Familyplatform. Jag gav henne en broschyr av de dyrbara nytryckta tre jag fått av Anne-Claire. Den andra fick Anna Fäldt från UNDP som Majvor Sintorn och jag träffade 2009 och hon bjöd in oss till ett frukostseminarium imorgon, tisdag. Den tredje fick Nyamko Sabuni, vår Jämställdhetsminister som var otroligt öppen och trevlig. Hon hade verkligen mycket intressant att berätta. Imorgon ska hon hålla sitt tal och i år hon har skrivit det själv. Hon känner sig totalt orädd och modig eftersom det troligen är sista gången hon är här som jämställdhetsminister. Det ska verkligen bli spännande att höra detta.
Jag presenterade Anna för Nyamko och pratade även vid några tillfällen med Anders Lidén, som är Sveriges FN-Ambassadör i New York. En av Nyamkos sakkunniga berättade för mig att det är omöjligt för Haro att få ett möte med Nyamko och att vi skulle gömma det. Hon sa att det beror på att vi sitter med i Jämställdhetsrådet och därmed har en möjlighet att träffa henne då och att jag dessutom hade tillfälle att tala med henne där och då…på en mingeltillställning! Nyamko har dessutom inte fått veta att jag bett om möten med henne.
Tisdag 2 mars
Började min morgon tillsammans med Áine och Anne-Claire på ett frukostmöte anordnat av UNDP och på inbjudan av Anna Fälth. ”Take Action Now: The Pathway from Beijing to 2015” var namnet och en panel med representanter från, Danmark, Egypten, Burkina Faso, Kambodja, Zambia och Ines Alberdi, Executive Director för Unifem. De talade om erfarenheter och visade på goda exempel från sina länder. Nyamko höll sitt tal som jag bara lyckades höra de sista meningarna av. Det var fullt i Plenumsalen och vi kom lite sent tyvärr. Talet finns dock att läsa på här; http://regeringen.se/sb/d/7613/a/140748
Nordiska länderna hade ett side-event som handlade om ”Beijing +15 Achievments and Challanges for Gender Equality - a political Approach.” Ministrarna från de Nordiska länderna talade om sina respektive nationella framsteg och utmaningar relaterade till målen för Beijing, Platform for Action och diskuterade vilka utmaningar man kan se inför det framtida jämställdhetsarbetet. Träffade här Pino Kosiander som vi har stött på under flera år nu. Han arbetar numera som seniorrådgivare på Nordiska Ministerrådet och är och har varit med och arrangerat flera av de side-events som de Nordiska länderna haft.
Onsdag 3 mars
Áine och jag träffade Suvi och Susan som bor i USA och som vi har träffat under flera år på CSW-möten i FN. De har deltagit på våra seminarier och vi på deras.
På eftermiddagen var Suvi, Áine och jag på en work-shop anordnad av Methodist Women i Church Center.
Sverige hade sitt side-event, “Gender Equality and SRHR – A way to move forward on MDG5”. Jag lyckades ta mig in trots att jag inte hade fått tag på en biljett. Vissa av årets side-events hölls i en ny byggnad där alla NGO’s var tvungna att ha en biljett för att få tillträde. Få biljetter fanns att tillgå och det innebar ännu ett kösystem på morgonen. Jag kom in och fick en plats på golvet! Läs mer på Jämställdhets- och Integrationsdepartementets hemsida, http://www.sweden.gov.se/sb/d/11258 Anne-Claire och jag stannade kvar på caféet i nya byggnaden en lång stund och diskuterade och planerade för hur och vad vi kan göra gemensamt.
Var på kvällen ute med Anna Fälth och två av hennes kollegor och åt mat på en Koreansk restaurang och sedan satt vi på en utebar med fantastisk utsikt över Empire State Building. Det är sällan man orkar och hinner göra mer än att arbeta, men man njuter desto mer när dessa fantastiska stunder infinner sig.
Torsdag 4 mars
Fick på morgonen ett mail om att vi skulle få hålla ett tal i Plenum som vi tidigare ansökt om. Vi skulle infinna oss en 14.30 och finnas på plats under hela sessionen som varade i tre timmar, mellan 15.00-18.00.
Áine , Anne-Claire, Suvi och jag träffades och åt gemensam frukost. Áine och jag, eller mest Áine, skrev det tal som vi kom överens om att jag skulle hålla. Jag tränade in det och vi korrigerade tills det tog exakt 2 minuter och alla besvärliga ord var intränade. På väg till FN-huset ner i hissen träffade vi en finsk kvinna som var mycket välbekant, Elisabeth Rehn. Vi pratade en stund och kom på att vi hade en gemensam bekant, Lea Pulkinen, som är en av deltagarna tillsammans med Haro i den Rådgivande Styrelsen i Familyplatform. Jag bjöd Áine på lunch och sedan gick vi till FN-huset för att vara på plats i god tid. Tack vare talet var jag tvungen att hoppa över ett möte som den svenska delegationen bjudit in till.
Vi var sju personer som eventuellt skulle få hålla tal, men det hänger på hur mycket tid som blir över efter att regeringsdelegaterna har pratat klart. Jag hade plats sex och fick sitta i tre timmar och vänta. Det hann bli min tur, jag fick sätta mig på platsen for NGO’s och förberedde mig, förgäves. Tiden var slut och mina två minuter gavs inte utrymme. Känslan av frustration och besvikelse är svår att beskriva. Det görs verkligen stor skillnad på Riksdagsdelegater och representanter från NGO’s.
Trots allt fick jag ett kort samtal med en av paneldeltagarna Ján Kubis, som är Under-Secretary-General för FN’s Economic Commission i Europa och hann framföra vad jag tänkt säga till honom i mitt tal.
Läs talet i bilaga 1.
Kvällen tillbringade Áine och jag på en turkisk restaurang på en planerad middag tillsammans med EWL (European Womens Lobby). Jag träffade Brigitte Triems som är ordförande i EWL och pratade med henne under eftermiddagen då hon var en av oss som skulle hålla tal i Plenum.
Fredag 5 mars
Áine och jag deltog på ”Maternal mortality: Overcoming barriers and accelerating progress to achieve MDG 5”, ett side-event arrangerat av den Permanenta Irländska Delegationen i deras fina lokaler.
Deltagare i panelen var bla Mrs Gertrude Mongella, (se bild) som var Generalsekreterare för Beijing-konferensen 1995 och Mrs Mary Robinson, tidigare Premiärminister på Irland. Vi fick tillfälle att tala en stund med några av deltagarna, bland annat Mrs Gertrude Mongella.
Mellan 18.15-20.00 var Áine och jag inbjudna än, en gång av Anna Fälth, till en paneldiskussion.
”Resourcing Home-based Caregivers: Highlighting African Women’s Role in Community Development” med målet: The event will ultimately contribute to the shift of national policies to become more responsive to the grueling reality that all unpaid care workers face.
Vi kände en samhörighet med desa kvinnor som talade om det obetalda arbetet som utförs på flera platser i Afrika nr det gäller att ta hand om HIV/Aidssjuka människor. UNDP hjälper till att utvärdera detta arbete och kanske kan det i en liknande form användas när det gäller omsorg om barn. Vi fick även här tillfälle att tala med flera av huvudpersonerna i projektet och jag talade bland annat med Winnie Byanyima chef för UNDP Gender Team/ Bureau For Development Policy.
Kvällen och veckan avslutade jag tillsammans med en kvinna som arbetar i informationsenheten på Integrations- och Jämställdhetsdepartementet på en härlig restaurang i East Village.
Söndag 7 mars
FEFAF, Cúram och Haro arrangerade på söndagen en workshop som jag tyvärr missade eftersom jag reste hem lördag kväll. Vi ansökte om att få hålla den under första veckan, men pga ombyggnation och fler deltagare än vanligt kunde våra önskemål inte infrias.
”Unpaid Caregiving and Beijing: Implement the PfA NOW” var namnet på vår work-shop och Diane Pagen från Social Agenda från USA deltog tillsammans med Áine.
Madeleine Wallin
|
|
|
|
 |
|
|
Måndag 25 feb
På plats 8.00 lång kö, de stängde strax före det var vår tur att registrera oss.
Vi var i FN-huset hela dagen, Conferenceroom 4 för inledande talen av bl a Generalsekreterare Ban Ki-Moon och Presidenten för ECOSOC, H.E. Ambassador Munir Akram.
Ban Ki-Moon avslutade sitt tal med att starta ett projekt för att minska våldet mot kvinnor och signalen var hans visselpipa.
Nyamko Sabuni talade om Sveriges Jämställdhetsarbete, bl.a. projektet ”Mäns våld mot kvinnor”, projektet angående Kvinnors hälsa och att jämställdhetsaspekten ska finnas med överallt, ex. i skola/förskola.
Jannice deltog på ett seminarium som arrangerades av Soroptimists int. Rotary and Zonta int. De talade om microloans, vilket verkar vara ett mycket effektivt verkyg i att empower women in developing countries. Kvinnor beviljas ett litet lån, för att starta en verksamhet av
något slag som hjälper att försörja familjen.
Vi träffade några svenskar som deltog på CSW, Bam Björling, ordf. Stiftelsen Kvinnoforum, Ylva Schmidt, SKL och Madeleine Och Maria Sjödin från RFSL.
Det var mycket strul att skaffa idkort, vi stod i kö sammanlagt tre timmar...
Vi träffade Nyamko Sabuni i korridoren. Vi frågade henne om Sverige kommer att utföra de satellitberäkningar på värdet av obetalt arbete som står i Platform for action. Hon ryckte lite på axlarna och sa att det är för svårt att göra. Vi berättade att vi skulle tala på varsitt seminarium,
och hon tyckte det var bra att vi får träna på de.
Vi hade ett möte med Afton Beutler och Conchita Poncini, vilka var ansvariga för seminariet idag. Vi berättade om hur det obetalda arbetet värderas i
Sverige. Conchita har bland mycket annat varit FN-delegat och ordförande för CSW i Geneve. De kan så mycket, och har så stor erfarenhet av detta arbete, men de blev mycket förvånade över vår version av Sverige. De har enbart sett Sverige som en förebild, men förstod direkt vad vi pratade om och hur det har blivit som det har blivit. Conchita och Afton har länge
arbetat med att lobba för en uppvärdering av obetalt arbete från Genève, och håller nu på med ett projekt att undersöka hur de Europeiska länderna följer Platform for action’s paragraf om satellitberäkningar på obetalt arbete.Läs mer om deras projekt här!
Satt länge med dem och pratade, och gick sedan tillsammans med dem på en restaurang, och fortsatte diskutera. Hem halv 12.
Tisdag 26 feb
Vi stannade på hotellet på förmiddagen och förberedde våra tal.
Seminariet som Jannice skulle tala på arrangerades av Federation of University women och
Worldwide organisation for women. Det handlade om Gender financing; “How to measure the value of unpaid caregiving work”.
Conchita höll en introduktion och hon tog upp fyra viktiga punkter man måste tänka på då man arbetar för kvinnors jämställdhet; Opportunities, Access, Choice, Treatment.
Förste talare var Carl Brinton från Brigham Young Univerity, som i flera
år arbetat med mätningar av obetalt arbete. Han har varit delaktig i
Projektet som federation of University Women driver, om hur man bäst mäter
värdet av obetalt arbete. Han har jämfört hur man gjort dessa mätningar i olika länder, och som exempel tog han upp Japan, där man först jämförde hemarbete med en
vaktmästares, och då blev värdet inte särskilt högt. Sedan ändrade man
metod och gick mer på männens lönenivåer, och fick ett helt annat värde på
det obetalda arbete.
Alltså, ett könsperspektiv på metoden av mätning är helt avgörande för att
man ska få en rättvis bild av värdet av obetalt arbete.
Bästa studien är, enligt Carl, gjord i Storbritannien.
Carl har lovat att skicka allt som kan vara oss behjälpligt och Jannice fick en bok där
han har skrivit en lång artikel om sitt arbete. Detta var så bra hörrni
och vi ska skicka ut dessa mätningsmetoder till alla politiker på
maillistan när vi kommer hem.
Läs två av Carl Brintons papers;
MacroecoHomeics
MacroecoMomics
Nu ska vi sätta igång och lobba på alvar för uppvärdering av det obetalda
arbetet!
Han har även arbetat med i ett projekt att sammanställa all tänkbar statistik från hela världen som handlar om kvinnors liv och de finns på en hemsida, tillgänglig för alla; www.womanstats.org
Jannice höll sedan sitt tal, Läs det här som PDF.
David Fernandez Puyana (Spanish Society for the Advancement of the International Human Rights Law )talade om hur man har tillsatt en arbetsgrupp som ska göra beräkningar på det obetalda arbetet i Spanien.
80% av ”wellfaresystem” är gjort av kvinnor i Spanien. Även han kommer skicka den informationen via mail.
Tiden lämnades till åhörarna
Det blev tydligt att de som sökte sig till detta seminarium, var de som tycker som vi.
En bad oss i panelen säga vad man kan göra praktiskt.
Carl Brinton berättade då hur han efter att han börjat arbeta med dessa
frågor fått upp ögonen för det enorma arbete hans egen mamma gjort obetalt
för hans skull och att han före det hade tagit allt för givet. Han sa att det bästa man kan göra är att visa tacksamhet till dem som utfört obetalt arbete för vår skull. Återigen, svårt att återge
hur bra han var... Både många blev tårögda.
Jannice berättade bl. a. om vårt 8 mars projekt mamma till mamma.
Susan, presidenten för WOW berättade om att de startat projekt med microfinansing för familjer, eller makar istället för bara till kvinnor. Man skapar samhörighet istället för splittring.
Det var fullsatt i lokalen, och det var helt otroligt att vara omgivna av så mycket fina människor, som arbetar för familjen i olika länder, på olika sätt.
Vårt seminarium förra året var ju super, men detta handlade mer om action, hur man måste lobba i sitt land för att göra dessa satellitberäkningar, och att metoderna redan finns utarbetade. Det är så lätt, inte som Nyamko sa.
Efteråt kom väldigt många upp och ville prata, vi var kvar länge och samtalade med så många fina människor.
Gick sedan på ett seminarium med nordens ministrar om Action against mens violence against women. Stor fullsatt lokal, och alla är så imponerade av norden och att man faktiskt gör nåt, inte bara pratar om problemen.
Återigen blir man så stolt över ”våran” Nyamko, hon är så duktig. Där var många svenskar, men vi blir lite ignorerade...
Onsdag 27 feb
Madeleine skrev sitt tal på förmiddagen.
Jannice var på ett seminarium om konflikthantering.
På eftermiddagen gick vi på en Work-shop.
Metoder för hur man får bidrag.
Kom ihåg lapp med 10 punkter att alltid ha med. Träna in dom och var på så sätt alltid förberedd.
Vi kommer att ta upp detta enkla men effektiva verktyg som kan hjälpa medlemmar likaväl som oss i riksstyrelsen.
Under några timmar översatte vi, Madeleines tal till engelska.
Klockan 21.30 åt vi äntligen middag (irländska restaurangen bredvid hotellet).
Torsdag 28 feb
Vi åt frukost och tog en taxi till Church Center.
Àine inledde seminariet med att tala om olika metoder att nå fram till regeringen- att påveka och att få fram sitt budskap.
Hon berättade om hur det ser ut på Irland och hur Curam (likn. Haro ) arbetar.
Hon berättade att Irland och Venezuela är de enda länderna i världen som erkänner värdet av obetalt arbete i sin grundlag.
Sedan talade Madeleine Läs talet här som PDF.
Theresa höll sitt tal och pratade om Social Agenda och Caregiver Credit. I New York får man tillbaka 3000$ dollar per barn och per år på skatten.
Hon forskar på vart de pengar som familjer får att spendera på barnen tar vägen. Hur de spenderas. Hamnar pengarna hos människor i de lägre samhällsklasserna studsar de ändå tillbaka ut i marknadsekonomin. Hon har funnit att pengar som ges tillbaka till familjer används nästan till 100% till barnens välfärd.
Hon är emot att göra statistik över värdet av det obetalda arbete som utförs i hemmet och föra in detta i BNP, och tror att det finns risker med att det verkliga värdet försvinner.
Hon tog upp ”Kycklingproduktion”…
Någon plockar kycklingen, någon kör den till processfabriken, någon gör chicken nuggets, någon säljer den på Mac Donalds.
Det som förr gjordes i en rak linje i hushållet delas nu upp i mängder av meningslösa småjobb.
Àine, Theresa och Diane hade förberett brev som fungerar att skickas till vilken regering som helst. Alla på seminariet fick skriva på brevet som skulle lämnas till CSW
(Se bifogat brev, bilaga 3).
En afrikansk kvinna sa att endast på detta seminarium hade ”de som afrikanska kvinnor” fått höra om värdet av obetalt arbete.
Även en kanadensiska sa samma sak. Hon var chockad över de svenska förhållandena med sambeskattning.
En kvinna från Women for peace (Kanada) tog upp miljöaspekten och att vi bör arbeta mer med den och se värdet av att laga mat med råvaror, att leva mer i samklang med naturen.
Det var ett positivt och aktivt seminarium där vi konkret gjorde något tillsammans.
Problems-solutions.
Alla fick presentera sig och det fanns kvinnor från alla världsdelar förutom Sydamerika och nästan alla lämnade sina mailadresser.
Efter seminariet åt vi lunch med Áine och Diane på Áines hotell.
Vi pratade lite personligt om oss själva och Diane berättade gripande om hur hon hela sitt liv uppmuntrats till sin personliga utveckling där barn och familj ses som ett hinder, och att hon nu, snart 40 bittert ångrar att hon låtit sig luras att prioritera bort barn och familj.
Sedan gick vi tillsammans med Áine på EWL’s möte.
De talade om europeiska erfarenheter – hur att finansiera Gender Budgeting.
Bl.a. berättade de att de ska göra beräkningar på kvinnors obetalda arbete.
Under frågestunden ställde sig Áine upp och erbjöd FEFAF’s hjälp med dessa beräkningar.
Hon frågade även tyska panelrepresentanten Marion Brügge om hennes beskrivning av gender financing gällde kvinnor från alla samhällsgrupper. Marion svarade utförligt på denna fråga och var tydlig med att alla kvinnor, från alla samhällsgrupper måste inkluderas i jämställdhetsarbetet.
Ylva Schmidt från SKL (Svensk KvinnoLobby) ställde sig upp två gånger och erbjöd en PowerPoint-presentation via mail och en handbok i gender financing som Sverige eller SKL kommit ut med.
Kaffe med Áine på Amish Market.
På kvällen bjöd vi Áine på restaurang, hade ett givande samtal om olika problem som uppkommer i styrelsearbete.
Fredag 29 feb
Förmiddag i stora salen, lyssnade till §13:25, diskussion om kvinnors medverkan i fredsprocesser och fredsförhandlingar.
Lunch med Áine som precis haft ett möte med en Irländsk delegat i en och en halv timme. De diskuterade hur vi effektivast får fram vår agenda till Ecosoc direkt.
Vi diskuterade även FEFAF’s framtid.
(Vi måste ta reda på vem i svenska delegationen som diskuterar dessa frågor nästa år)
Vi deltog på ett seminarium med Mothers Union Africa.
Francois, Youth Alliance, för barn och föräldrar o tid, Ha kontakt!
Moma, med Melanie, Suvi, Amy, Áine och sedan en superb avslutning på Serendipity.
Nästa års tema är “The equal sharing of responsibilities between women and men, including caregiving in the context of HIV/AIDS”. CSW 2009
To provide initial guidance to the Member States and other actors in preparing for the consideration of the theme of the 53rd session in 2009: “The equal sharing of responsibilities between women and men, including caregiving in the context of HIV/AIDS”, an interactive panel was organized in the margins of the Commission, as a parallel event. A panel of experts introduced the topic and an interactive dialogue followed.
Member States and other participants provided information and insights, based on their, experiences, lessons learned and good practice examples from their work in this area, to share ideas on what should be covered by the Commission at its 53rd session..
|
|
|
|
   |
|
|
CSW New York 2007
FN’s Kvinnokommission (Commission on the Status of Women) höll sin 51:a session i New York den 26 februari - den 9 mars. Huvudtemat var i år ”Eliminering av alla former av diskriminering och våld mot flickor”.
Söndagen den 25 februari åkte Therese, Jannice och Madeleine från Landvetter via Amsterdam och tack vare förseningar även via Toronto till New York.
Majvor och Jenny (dotter till Majvor) reste via Köpenhamn och var framme några timmar senare.
Kvinnosammanslutningen i Haro åkte som representanter för den europeiska paraplyorganisationen FEFAF och vi hade i förväg ansökt om att få anordna ett eget seminarium och att få hålla ett tal i plenum under det officiella mötet.
Måndag morgon tog vi en taxi till FN-huset och ställde oss i kö tillsammans med kvinnor från hela världen.
Vi fick registrera oss och sedan var det dags för det första officiella mötet. Det var en trevlig stämning bland NGO’s representanter och alla pratade med varandra, bytte visitkort, delade ut informationsblad och gjorde reklam för sina seminarier.
Under själva mötet höll Sveriges jämställdhetsminister Nyamko Sabuni ett anförande där hon berättade om vad Sverige gjort för att eliminera våld och diskriminering mot flickor och hon talade om hedersrelaterat våld, våld mot kvinnor och problematiken kring detta.
På tisdagen såg vi att vi fått en talartid, den första någonsin för FEFAF, och Majvor som skulle hålla vårt redan inlämnade tal fick en kort stund på sig att förbereda sig, men fick ändå vänta i över två timmar på sin tur.
Hon talade om vikten av att uppvärdera det obetalda arbetet för att motarbeta diskriminering och våld mot kvinnor och flickor.
Therese och Jenny var på ett seminarium anordnat av Svenska regeringsdelegationen och Rädda Barnen om Hedersrelaterade mord, som är Sveriges huvudfråga under CSW-mötet.
Madeleine och Jannice deltog på ett European Women Caucus.
Sedan var hela "Haro/FEFAF delegationen" på ett seminarium om "The importance of mothers to the girlschild" som norska Ingunn höll i. Det var uppfriskande, för där diskuterades mycket om den viktiga roll som mödrar har i flickors liv.
Vi missade tyvärr en lunchinbjudan hos Theresa och Diane som arbetar for en liknande organisation som Haro i USA, men det blev trots allt en kort fika i deras lägenhet på Manhattan.
Therese var på kvällen inbjuden till Svenska ambassaden tillsammans med bl.a. Nyamko Sabuni
På onsdagen förberedde vi oss inför vårt seminarium. Sören anlände och efter lunch tog vi eftermiddagen ledig för lite sightseeing. Majvor och Jenny deltog på en briefing med den Svenska delegationen.
På torsdagen deltog vi på det officiella mötet under förmiddagen och sedan var vi på ”The Nordic Father: Role Model for a Caring Male?”, som Norge, Danmark och Island gemensamt arrangerade.
De talade om jämställdhet mellan könen och framförallt om mannens roll som delaktig far.
Majvor och Jannice deltog på NGO Briefings där man fick information om hur arbetet med det officiella dokumentet fortlöper.
Jannice och Therese arbetade med seminariet på hotellet på fredagen, medan Majvor, Sören, Jenny och Madeleine deltog på det officiella mötet.
Vi åt lunch i FN och gick sedan till Church Center där vi skulle ha vårt seminarium eller caucus som det egentligen var. Ett caucus är ett möte där man samlas runt en fråga och gemensamt kommer fram till någon slags uttalande
Det var ett välbesökt caucus och vårt upplägg fungerade bra.
Majvor inledde mötet och talade om Ekonomiska frågor, Jannice talade om Hälsa och Therese talade om Våld.
Vi hade tre frågor som grund för diskussioner och det var många som ville berätta hur det ser ut i deras respektive länder och vi hade även med oss ett statement som flera skrev under och som sedan lämnades på NGO's möte.
Sammanfattningsvis kan vi bara konstatera att det var en intensiv vecka med många nya intryck och lärdomar för oss som inte varit med tidigare. Det var intressant att lyssna på kvinnor från olika länder och deras erfarenheter. Trots att vi lever under vitt skilda omständigheter, är vi så lika vad gäller känslor för våra barn, och deras välmående. En känsla av systerskap och samhörighet som sträcker sig över gränser och som gav oss en välbehövlig kick och lust att fortsätta arbeta med Haros frågor.
Deltagandet i FN var en fantastisk möjlighet att påverka och vi gjorde allt som var möjligt att genomföra för en NGO.
Vi fick lov att ha ett eget seminarium, vi fick lov att hålla ett tal i Plenum och vi lämnade in ett Statement som delades ut till alla regeringsrepresentanter.
Majvor har gjort en enastående insats och vi andra kan bara säga Tack för att du arbetat med dessa frågor!
Möte med CSW i FN-huset New York den 27/2-10/3 2006
Haro deltog i FN:s årliga CSW-möte den 27:e februari till den 3:e mars 2006. I och med att Haro har vice ordförandeskap i FEFAF så åkte Majvor Sintorn till FN och representerade FEFAF/Haro. Här kommer ett par rapporter från dagarna där:
Nu ar jag installerad i New York i en sardinburk. varldens minsta rum,
men valdigt praktiskt och fint och kaklat gemensamt badrum,
sa det lider ingen nod pa mej. Jag bor bara 2 kvarter fran FN-huset sa
det ar helt perfekt. Bra att inte behova ta tunnelbanan,
det brann i den i morse. I natt har det snoat sa vadret ar ungefar som
hemma.
Har varit med Aina fran FEFAF under gardagen. Vi traffade bl a World
Movement Mothers. De blev otroligt glada over att se mej
dar, de saknade kontakten med Haro sen Kerstin och jag var pa deras
arsmote for nagra ar sedan. Vi valde ju att inte lagga ner sa
mycket energi pa dem. Far se om det ger nat battre intryck av dem har.
Jag var bl a pa ett mote med EWL European Womens Lobby igar, som inte
gav speciellt mycket. Inga svenskar dar. Det ar over huvud
taget inte speciellt mycket folk har eller sa har inte alla hunnit
komma an.
Pa kvallen igar var det en hyllning till kvinnor som jobbar for fred
och rattvisa. Det hette
\"1000 Peacewomen across the Globe\" dar deltog bl a Nan Annan som ar
Koffi Annans fru.
Jag pratade med henne nagra minuter och hann beratta om hur vi
upplever svarigheten med att vara hemma med barnen i Sverige.
Hon ar ju diplomatisk sa hon visade stort intresse, men oavsett vad
hon tycker sa kanns det bra att fa ha talat om var situation ifall
hon ev skulle hora talas om Haro i andra sammanhang.
Imorgon ska Aina och jag halla i ett mote. Vi ska planera det idag.
\"Equality and Decision-making: Including Rural Women and Unpaid
Caregivers\"
ar rubriken. Jag ska forsoka hinna med att ga pa ett mote om Kvinnors
Mentala Halsa idag och ett par andra oannonserade traffar.
Jag aterkommer igen.
Hoppas ni alla har det bra
Majvor
Hej igen!
Gardagen bjod pa ett par intressanta tillstallningar igen,
EWL igen dar bl a en norsk politiker informerade om hur bra det var
med kvotering till bl a styrelseposter etc.
Hon tog upp problemet med att man i den privata sektorn inte ser
kvinnornas kompetens runtomkring dem.
Och hennes arbete var att forsoka bryta detta monster (blir visst lite
fel ord nar inte aeu kan anvandas).
Jag var ocksa pa ett mote arrangerat av en organisation som jobbar med
kvinnors mentala halsa. En lakare berattade da om
kvinnors och mans olikheter rent kroppsligt och anatomiskt. Det var
lite av samma information som Annica Dahlstrom har, men da
enbart om hjarnans olikheter. Det var valdigt intressant. Jag pratade
med henne efterat och namnde Annica Dahlstrom som han
kande val till. Och hon hade ocksa hort att det i princip ar \"tabu\"
att prata om dessa olikheter i Svergie.
Var i en privat lagenhet pa Manhattan igar dar vi traffade Theresa som
ocksa jobbar for varderingen av det kvinnliga omsorgsarbetet.
Hon hade gjort en seritidning som heter \"The adventures of Carrie
Giver\" dar Carrie ar den kvinnliga huvudrollsinnehavaren.
Valdigt \"flashig\" och ett satt att forsoka lura in tankarna genom ett
annat satt att visa det. Svart att forklara ni far se den nar vi
traffas igen.
Hall nu tummarna for mej idag nar jag ska beratta om det svenska
systemets orattvisa f;r de kvinnor och man som vill vara hemma
med sina barn.
Ha det gott
Majvor
Hej!
Nu har det gatt 1 1/2 dygn sen jag mailade sist sa jag kommer knappt
ihag alla turer. Men...
motet som Aina och jag holl i blev lyckat. Det kom ca 25-30 personer,
och de flesta var inne pa var linje.
Jag var en av \"talarna\" sa jag berattade om var situation i Sverige
som hemmaforaldrar och att det i grunden kan
vara samma problem som ar orsaken - namligen att det inte ses som ett
arbete och darigenom inte ar varderat
etc etc. Manga ar valdigt intresserade av det jag sager eftersom alla
far hora att Sverige och Norden ar bast
pa jamstalldhet och bast for kvinnorna.
Vi hade en sittning efterat med bl a Kidsfirst fran Kanada www.
kidsfirstcanada.org som far en hel del information fran Jonas
Himmelstrand och
Bo Pettersson etc. som de lagger ut pa sin hemsida. Deras forra
ordforande uttryckte det precis som vi ofta
kanner att det ar vi som ar framtiden. Att man maste vardera vart jobb
ocksa. Nuvarande ordf;rande Helen var mycket bra.
Family and Home Network verkade ocksa vara bra personer och ha lika
varderingar som vi, www.familyandhome.org
2 andra organisationer var ocksa med, www.caregivercredit.org som hade
gjort serietidningen och www.care-givers.com
Vi diskuterade att skapa ett internationellt natverk med dem, dar
FEFAF ingar och aven World Movement Movers.
Vi far se vad som hander med detta och hur intressant det ar for Haro.
Men kanske den basta kontakten efter vart mote var med Norsk Kvinno-
och Familjeorganisations internationellt ansvariga,
Ingunn Birkeland. Hon ar superglad att ha traffat mej har och hon
kommer mycket val ihag att Haro var pa besok hos dem.
Hon ar ofta utomlands och reser eller om hon bor utomlands sa tydligen
var det darfor hon inte svarat pa vara mail. Men vi
far val se om det bara ar hon som ar positiv eller om de andra i
hennes organisation ocksa ar intresserade av Haro.
Vi har pratat ihop oss en del, sa vi far se vad som kommer ut av
detta.
En annan viktig kontakt ar att jag blev presenterad for EWL - European
Womens Lobbys vice ordforande Karine Henrotte-Forsberg
som ar svenska, men har inte bott i Sverige pa 30 ar. Vi hade en
jattebra diskussion och jag forsokte lagga fram alla bra argument
for att ge hemmaforaldrarna- och barnen nagon form av samhallelig
vardering. Fordelning av resurserna eller vad som. Jag drog
ocksa upp halsoeffekterna pa foralder och barn som tvingas till ett
familjeliv man inte vill ha. Hon verkade faktiskt ganska intresserad
av mina argument som hon nog inte hort tidigare. Vi tillbringade
formiddagen tillsammans och gick pa en utstallning ihop etc.
Nar jag och Aina sedan under em satt och lyssnade pa ett officiellt FN-
mote om Gender Budgeting, sa stallde Karine fragan om hur
man gor for att fa med the Unpayd Work i detta arbete och hon sa att
hon tyckte det var verkligen viktigt. (Kan misstanka att
hon stallde fragan for att hon hade sett att jag och Aina ocksa var
dar!) I vilket fall sa fick hon ett konstigt svar fran Norges delegat,
som framholl att de minsann har med obetalt arbete i sin statistik etc
och sen ursaktade de sig att tiden faktiskt var ute. Ingunn fran
NKF i Norge var valdigt besviken pa norskans svar.
Nu holl jag pa att glomma - igar pratade jag ju med Jens Orback!
De hade ett nordiskt mote dar alla nordiska lander presenterade sitt
jamstalldhetsarbete, och det var som vanligt vikten av pappors
delaktighet i hemmet etc etc. Forvisso ett mycket bra och intressant
mote och engagerade talare,sa jag forstar att de som lyssnar
ar imponerade och tror pa vad som sags. Men jag tankte att jag maste
visa Mr Jamstalldhetsministern att Haro faktiskt ar har, sa jag
stegade upp till honom pa podiet efter motets slut. Ett kort samtal,
men jag var forst - manga kvinnor var intresserade av var charmiga
minister.
Han fick ialla fall FEFAF informationen och kanske kommer han ihag att
vi var har. Om det nu ar bra eller daligt vet jag faktiskt inte.
Jamfort med de 2 tidigare tillfallena jag varit pa FN-konferenser sa
ar detta det klart basta for att verkligen na ut och traffa bade
beslutsfattare och andra NGO:s. Antagligen for att det inte ar sa
stort detta aret efterso det ar ett \"vanligt\" aterkommande mote.
Nu har ni nog inte orkat lasa allt, men jag far ta detta som en dagbok
for mej sjalv ocksa.
Hoppas ni far ett bra mote i helgen.
Det kanns verkligen viktigt att Haro existerar, sa jag hoppas vi kan
ga vidare tillsammans pa ett positivt satt.
Kram till er alla!
Majvor
Haro samarbetar med våra Nordiska systerorganisationer i Danmark och Finland SAMFO - småbarnsfamiljeföreningen och Lapsiperheiden Etojärjesö-Barnfamiljernas intresseorganisation.
Haro är medlem i den Europeiska Paraplyorganisationen FEFAF - European Federation of Unpaid Parents and Carers at Home som samlar medlemsorganisationer från 16 EU-länder. Medlemskapet i FEFAF innebär tillträde till FN och dess möten med Kvinnokommissionen CSW. Eftersom Haro har vice ordförandeskap i FEFAF från 2006 så får vi tillträde till deras möte i FN den 27:feb - 10:e mars då man följer upp frågorna från Platform for Action som antogs vid Pekings Internationella Kvinnokonferens 1995.
|
|
|
|
|
 |
|
|
Vill du bli medlem i haro eller kanske bara prenumerera på vår tidning? |
|
|
|
  |
|
|
Läs här om både nya och gamla böcker som berör föräldraskapet, familjelivet och samhällsdebatten! |
|
|
|
|
|
|
Nu kan du sponsra Haro när du handlar på nätet! Klicka på länken nedan och välj affär på sponsorhuset. För varje köp som görs får Haro pengar. Det kostar inte dig mer!
Haros egen shoppinggalleria! |
|
|
|
|
